IEC 61482-2:2009

IEC 61482 ljusbågetestade skyddskläder

Certifierade och godkända plagg för användning i arbetsmiljöer där det finns en risk att utsättas för elektriska ljusbågar.

När det finns risk för att utsättas för elektriska ljusbågar, exempelvis vid underhåll av utrustning i icke ljusbågesäkra ställverk och elcentraler eller vid arbete med högspänningsutrustning rekommenderas personal att använda ljusbåge­testade skyddskläder.

Vilket skydd behöver dina kläder kunna ge om en ljusbåge uppstår?  

Vid en ljusbåge-explosion utsätts tyget för moln av plasma, lågor, strålning och metall som stänker från elektroderna. Då måste tyget kunna isolera tillräckligt effektivt för att förhindra andra gradens brännskador på huden. Ett effektivt tyg för ljusbågeskyddade plagg måste skydda mot både lågan och metallstänk och samtidigt isolera mot den intensiva hettan. Standarden IEC 61482-2 omfattar två testmetoder, EN 61482-1-1 (Open arc) och EN 61482-1-2 (Box test). Våra plagg är certifierade antingen enligt båda testmetoderna eller en av dem.  

Plaggen måste täcka hela kroppen. Till exempel måste jacka och byxor bäras tillsammans med övrig personlig skyddsutrustning (PPE-utrustning), till exempel hjälm med skyddsvisir, skyddshandskar och skyddande skor (stövlar) för att en tillräcklig skyddsnivå ska uppnås. Det är viktigt att använda flera lager – bär du t ex ett flamsäkert underställ under dina ljusbågeskyddade plagg uppnår du bättre skydd.


LJUSBÅGETEST IEC/EN 61482-1-1:2009  – OPEN ARC TEST

EN 61482-1-1: Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar. Del 1-1  – Metod 1: Benäming av termiska egenskaper  (ATPV eller EBT50) hos tyg och klädesplagg genom ljusbågeprovning.

ATPV och EBT utvärderas båda i samma test, ett test med öppen ljusbåge (EN 61482-1-1/ASTM F1959). Om materialet har ett högre värme­isolerings­värde än ljusbågens mekaniska styrka i fråga om värmemotstånd kommer materialet först att brytas upp. Om motsatsen gäller hinner brännmärken uppstå på materialet innan det bryts upp. Det lägsta värdet är det som används vid marknadsföring av plaggen. Inget av fallen är bättre än det andra. Sammanfattningsvis ger EBT-tyger ofta bättre isolering än de är starka, medan ATPV-material är starkare än vad de är isolerande. Fatta aldrig ett beslut om skyddskläder utifrån det faktum att kläderna tillhör ATPV- eller EBT-klass. Funktionellt sett är de att betrakta som likvärdiga.  ATPV anger den mängd energi som åtgår för att överföra tillräckligt mycket värme (genom plagget) för att med 50-procentig sannolikhet åstadkomma en 2:a gradens brännskada baserat på Stoll-kurvan. Ju högre värde desto bättre är skyddet. Brytningströskel för energi: EBT (Energy Breakopen Threshold) är den mängd energi som åtgår för att med en 50-procentig sannolikhet åstadkomma ett hål i tyget eller tygkombinationen. Med hål menas en öppning på minst 1.6 cm². Ju högre värde desto bättre är skyddet.  Både ATPV och EBT kan testas på material med ett eller flera lager. Vid test av flera lager uppnås ett högre värde än om tyget testas separat, eftersom luften som fångas mellan tygskikten även har en isolerande och skyddande effekt.  HAF (Heat Attenuation Factor, värmedämpande faktor) är måttet på den andel energi som blockeras av materialet eller materiallagret.


LJUSBÅGETEST IEC/EN 61482-1-2:2014  – BOX TEST
EN 61482-1-2: Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar. Del 1-2 – Metod 2: Fastställning av skyddsklass för tyg och klädesplagg genom provning med riktad ljusbåge.
Plaggen testas och utvärderas i två klasser under ett och samma test; ett så kallat Box test. (Spänning: 400 V, Tid: 500 ms, Frekvens: 50Hz eller 60Hz).

Klass 1 = 4 kA (ljusbågsenergi 168 kJ)
Klass 2 = 7 kA (ljusbågsenergi 320 kJ)

Resultatet blir godkänt eller inte godkänt och i testrapporterna kommenteras även designen, t ex om dragkedjan fortfarande fungerar efter exponeringen.